Ibland – eller ofta – träffar jag människor jag direkt nästan älskar. En gemensam kreativitet, galenskap och värme, ja också kompetens faktiskt, möts och blir vänskap, projekt och liv. Kul, helt enkelt.
Jag träffade Daniel Rosenfeldt, som alltid spontant. En skäggig, härlig snubbe jonglerade på ett sätt jag aldrig sett förut, vare sig online eller på cirkus. Eller nånstans. Geometrin och känslan att stå rätt i vinkel framför denna magiska föreställning är ”tappa hakan gånger flera”.
I dessa annars sjuka, relativt komplicerade tider kändes det därför rätt att bara köra. Vi stack till Holmhällar, filmade i timmar, bland hav, dis, stjärnor och flugfän, från 22.30 till 04.00. Därefter vin och klippning.
Resultatet. Häpnadsväckande, om du frågar mig.